Papptak är egentligen en ganska så fantastisk form av tak, tvärt emot vad många tror. Papptak kan hålla mycket länge, förutsatt att man håller efter det, och det går att renovera flera gånger. Och det kanske bästa av allt: det är inte speciellt svårt att göra det själv, utan tvärtom ganska lätt. En liten nackdel är att papptak behöver underhållas ganska så ofta; vart femte år minst, och inte sällan mer ofta än så. Men det är egentligen inget större problem utan tvärtom ett ganska så enkelt arbete. Trots det är det lätt hänt att det inte blir gjort vilket är ett av skälen till papptakets dåliga rykte – folk underhåller det inte korrekt, varpå det skadas och spricker.
Underhåll
Den vanligaste formen av papptak är asfaltspapp. Förr var tjärpapp det vanligaste, men det finns numera mest på äldre hus. I båda fallen har dock tjäran och asfalten samma funktion: skydd. Med tiden försvagas detta skydd vilket gör att man behöver ”förnya” det genom att bestryka taket. Arbetet bör göras under varmare väder när det inte regnar av det skälet att det gör papptaket tåligare. Arbetet består i att bestryka papptaket med en takmassa som förnyar och förstärker dess skydd och det nästan blir som nytt.
Reparation
Mindre skador i ett papptak kan man enkelt reparera genom att bestryka dem med asfaltkitt som finns i lite olika utföranden. Det är inte speciellt krångligt och går i princip ut på att man bestryker det skadade området och en bit utanför med kittet. I princip är det allt som behöver göras, även om det ibland krävs två lager med väv emellan eller liknande. Instruktioner medföljer vanligtvis kittet, och så länge skadorna inte är alltför stora är det någonting de flesta kan utföra själva utan problem.